Stranden

Jag och två kompisar från USA (Dan och Keith) åkte igår på en spontancykeltur till stranden, i ett försök att komma undan fukten/hettan och vardagen. Eftersom skolan ställer sina krav på dagtidsnärvaro (och cyklandet är svettigt nog även under dygnets svalare timmar!) så cyklade vi iväg sent i går kväll, och återvände i morse.

Tyvärr ligger inte Sendai jättenära stranden, fågelvägen rör det sig om ungefär 1,5 mil, och cykelvägen är bra mycket längre. Speciellt om man åker fel, vilket vi förstås gjorde. Av någon anledning hittade vi bara vägskyltar till några olika tätorter och till Sendais flygplats, inte "närmaste vägen till havet" som vi skulle behövt. Man får nöja sig med det lilla, antar jag, om man nu inte råkar syfta på motion, vilket det blev gott om.

Tacksamt nog kan man räkna med att aldrig behöva packa matsäck i Japan, eftersom det här fullständigt kryllar av s k "konbini" (convenience stores). Totalt är dom knappt 50 000 stycken (dvs en per 2000-3000 invånare), och erbjuder dygnet-runt-tillgång till färdigmat, sprit, tidningar, tobak, läsk, snask osv. Mycket riktigt fanns en konbini ett stenkast från stranden, och där pasade vi på att proviantera.

Kusten består här av en mycket behaglig, bred och mjuk sandstrand, och trevligt långgrunt vatten. Väl på stranden hittade vi ett ställe att göra upp en liten eld på, och satt sedan halva natten framför den och snackade skit om lite allt möjligt, och försökte bland annat blicka lite framåt eftersom det börjar bli dags att tänka på livet efter Japan. Några andra människor på stranden avfyrade fyrverkerier lite halvhjärtat. Dom gav såsmåning om upp och gick hem, medan vi gav upp och lade oss.

Jag tror aldrig jag övernattat så nära havet innan, och ljudbilden av det mullrande havet var väsentligt mer imponerande på natten än jag någonsin upplevt på dagen. Jag vet inte om det var för att de avlägsna, dova ljuden dominerade ljudbilden på ett helt annat sätt än på dagen, eller om mörkret och den övriga stillheten och tystnaden förstärkte effekten, men naturkrafterna gjorde sig påminda på ett sätt som närmast påminde om åska.



Det ljusnade tidigt (om än inte på långt när lika tidigt som i Sverige), och tyvärr visade morgonljuset att renligheten i Japan inte sträcker sig ända ut till havet - bland tången och allt "naturligt skräp" fanns även gott om människoproducerat skräp. Även om ett frigolitägg fick agera förgrund i bilden nedan var det påfallande i vilken omfattning repstumpar verkar produceras av fiskenäringen.



Nåja, skräpet var ju inte det intressantaste man kunde titta på, så vi gick vidare och kikade på några som trots den (i mina ögon) tidiga timmen redan var ute och fiskade. I brist på möjlighet till torrskodd överfart hade dom iklätt sig våtdräkt och vadat eller simmat ut till en av de konstgjorda öarna strax utanför stranden och fiskade där med kastspö. Ön var förresten till stor del tillverkad av betongtrianglar, vilket kändes mycket futuristiskt.



Huruvida fiskarna fick något napp vet jag inte, det enda djurliv vi själva hittade (utöver insekter och skräniga fåglar) var en orm som mest verkade ligga på stranden och invänta högre temperaturer. Temperaturen vid den här tiden på året blir visserligen inte lägre än ca 17 grader (gäller både luft och vatten, antar jag), men det gör kanske att ormarna har råd att vara kräsnare.





Kräsna var dock inte vi, utan vi hoppade i plurret. Det var mitt första utebad för säsongen, men att bada innan 8 på morgonen förtar lite poängen med att svalka sig från hettan. Jag misstänker dock att jag kommer få tillfälle att åka tillbaka även någon gång när sommarhettan slagit till "på riktigt". Eftersom skolan kallade så fick vi ta cykelturen tillbaka in till stan, käka lite frukost och duscha och sedan försöka överleva skoldagen utan att somna (och som tur är är inte ens "utan att somna" något som är strikt nödvändigt i det här landet!)

Och eftersom det är regnperiod så har det förstås passat på att regna idag. Man får väl försöka ha inställningen "bättre idag än igår natt", om man ska klara sig undan att bli deprimerad av regnperioden här...