Nya internationella äventyr

Det är över 5 år sedan jag började på LTH, så både studiemedel och -motivation börjar vara på upphällningen. Eller snarare har dom varit på upphällningen rätt länge, och japanåret var mer eller mindre tänkt som "det sista året" på min utbildning. Framtiden är kanske aldrig mer öppen än när man som (snart) nybakad civilingenjör ska hitta sin plats i det så kallade arbetslivet (vilket är ett lite lustigt uttryck, eftersom det känns som "arbete" och "liv" oftare ställs i motsats till varandra)...

Trots utflykter i matematikens och bio-/kemins värld är det ändå programmeringen jag alltid kommer tillbaka till, så med siktet på #1 sökte jag i somras jobb på Google, närmare bestämt som mjukvaruingenjör på deras största europeiska kontor i Zürich. Siffror från 2006 visar att Google har ungefär 500 sökande per plats, men det bevisar ju bara att dåliga odds inte får folk att sluta söka. =) Efter en hel del nervöst väntande och en telefonintervju utsattes jag för en heldag med intervjuer på Zürichkontoret.



Jag var bara nere ett dygn i Zürich, så jag har inte fått mycket mer än ett första intryck av staden, men det var å andra sidan ett mycket gott intryck. Jag kom ner på söndag eftermiddag, och tydligen hade stan en "bilfri dag" med flera gator omgjorda till gågator, med försäljningsstånd och massa flanerande människor. Det hjälpte förstås att Schweiz, till skillnad från Sverige, fortfarande hade sommartemperaturer även i slutet av september. På måndagen lyckades jag leta upp Googles kontor, gömt i ett tråkigt, alldagligt kontorsbyggnadsområde (till skillnad från den mer centrala arktiekturen som närmast påminde om gamla stan i Stockholm), och fick en liten rundtur genom lokalerna. Klockan var bara 10, så folk hade inte dykt upp i någon större utsträckning. Det berodde inte bara på att folk i gemen var morgontrötta och hade flexibel arbetstid, men de som samarbetade med folk i USA hade större nytta av att stanna senare snarare än att komma tidigare. Skulle passa mig utmärkt!



Frågorna var tekniska och fokuserade på algoritmer, vilket jag var förberedd på, men jag var lite förvånad över att nästan alla "faktafrågor" var så grundläggande (områden täckta av t.ex. den allra första algoritmkursen på LTH). Många frågor var dock svårare att klassificera i svårighetsgrad eftersom man var tvungen att resonera kring problemen, och jag inte riktigt vet hur få eller många som kan göra det (i en stressituation dessutom). Förmodligen var tanken att den första kategorin frågor skulle kontrollera att man var "booksmart", och den senare "streetsmart", och i så fall så är det säkert vettigt att lägga ribban högre för "streetsmarthet" än för "booksmarthet".



Fem sådana intervjuer senare var det dags att åka hem och utsättas för ännu mer nervöst väntande. Igår fick jag svaret: jag får jobbet! Så nästa månad ska jag ta pick och pack och flytta söderut!

Jag har fått svara på lite olika frågor om vad jag helst vill jobba med, som Google ska försöka matcha med något projekt vars grupp kan ta sig an en "Noogler" (som är officiell benämning på nyanställda, det står till och med "Hi Noogler" på formuläret). Tydligen får man börja med ett lite "mindre viktigt" projekt som är tänkt att utsätta en för åtminstone en del av Googles interna kodbas och system, men utan att man kan ha sönder något viktigt. Det lär säkert gå bra, Google har rutin på att hjälpa nyanställda med att flytta, hitta bostad, fixa pappersarbete, osv, så jag hoppas att dom kan guida mig igenom hela processen.

Jag lär ha mycket mer att skriva om Google och Zürich i framtiden, men det har får räcka så länge. Dags att fira!